Климатическая психология. Как добиться устойчивого развития - Кали Андерссон
Почему-то сложилось так, что мы стали ставить знак равенства между изменением поведения с целью сохранения климата и изменением потребительских привычек в частной жизни – как будто наша жизнь ограничивается домом и потреблением. Но это представление ошибочно. Поведение охватывает гораздо больше разных сфер. Это все, что мы делаем. Принимаем государственные решения. Пишем полемические статьи в газету. Обсуждаем друг с другом вопросы климата, боремся за проведение более жесткой экологической политики – все это наше поведение. И если мы хотим достичь радикальных изменений, надо абстрагироваться от деталей и выбирать действия, имеющие сильный и долгосрочный эффект. Книга призывает смотреть на проблему сохранения климата с точки зрения планеты в целом. Учит тому, как оценивать эффективность своих действий, направленных на спасение земли. Мало просто сокращать и запрещать в надежде предотвратить климатическую катастрофу. Надо изменить себя и научиться жить по-новому. Игра не проиграна. У человечества еще есть шанс замедлить разрушительные процессы и предотвратить климатическую катастрофу. Эксперты снова и снова предупреждают нас. Но, несмотря на серьезность ситуации, многие продолжают жить по-старому, ничего не меняя в своей жизни. Они рассуждают, спорят, занимаются своими делами… Как такое возможно? Почему мы никак не поймем, что время не терпит и пора действовать? В книге рассказывается о том, как при помощи психологии можно более эффективно работать на благо природы для предотвращения климатического кризиса. Вы узнаете, почему все прежние стратегии экологической работы не дали результата. Поймете, как можно добиться по-настоящему длительного эффекта и устойчивого развития. И увидите, что это совсем не то, к чему вас обычно призывают средства массовой информации.
- Автор: Кали Андерссон
- Жанр: Разная литература / Психология
- Страниц: 66
- Добавлено: 2.07.2024
Внимание! Аудиокнига может содержать контент только для совершеннолетних. Для несовершеннолетних прослушивание данного контента СТРОГО ЗАПРЕЩЕНО! Если в аудиокниге присутствует наличие пропаганды ЛГБТ и другого, запрещенного контента - просьба написать на почту pbn.book@gmail.com для удаления материала
Читать книгу "Климатическая психология. Как добиться устойчивого развития - Кали Андерссон"
Chambers, D. A., Glasgow, R. E. & Stange, K. C. (2013). The dynamic sustainability framework: Addressing the paradox of sustainment amid ongoing change. Implementation Science, 8 (1), 117–117. doi:10.1186/1748-5908-8-117
Frykman, M. m.fl. (2017). The work is never ending: Uncovering teamwork sustainability using realistic evaluation. Journal of Health Organisation & Management, 31 (1), 64.
Gatersleben, B. C. M., Steg, L. & Vlek, C. A. J. (2002). Measurement and determinants of environmentally significant consumer behavior. Environment and Behavior, 34 (3), 335–362. doi:10.1177/0013916502034003004
Gifford, R. (2011). The dragons of inaction: Psychological barriers that limit climate change mitigation and adaptation. American Psychologist, 66 (4), 290–302. doi:10.1037/a0023566
Hasson, H. & von Thiele Schwarz, U. (2017). Användbar evidens: Om följsamhet och anpassningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Holmberg, J. m.fl. (2010). Klimatomställningen och det goda livet. Stockholm: Naturvårdsverket.
Lange, F., Steinke, A. & Dewitte, S. (2018). The pro-environmental behavior task: A laboratory measure of actual pro-environmental behavior. Journal of Environmental Psychology, 56, 46–54. doi:10.1016/j.jenvp.2018.02.007
Olofsson, R. (2010). Beteendeanalys i organisationer: Handbok i OBM. Stockholm: Natur & Kultur.
Olofsson, R. & Nilsson, K. (2015). OBM i praktiken: Förändra beteenden och nå resultat i organisationer. Stockholm: Natur & Kultur.
Prowse, M. & Snielsveit, B. (2010). Impact evaluation and interventions to address climate change: A scoping study. Journal of Development Effectiveness, 2, (2), 228–262.
Shiffman, S., Stone, A. A. & Hufford, M. R. (2008). Ecological momentary assessment. Annual Revue of Clinical Psychology, 4, 1–32.
Tobler, C., Visschers, V. H. M. & Siegrist, M. (2012). Addressing climate change: Determinants of consumers’ willingness to act and to support policy measures. Journal of Environmental Psychology, 32 (3), 197–207. doi:10.1016/j.jenvp.2012.02.001
Wynes, S. m.fl. (2018). Measuring what works: Quantifying greenhouse gas emission reductions of behavioural interventions to reduce driving, meat consumption, and household energy use. Environmental Research Letters, 13 (11). doi:10.1088/1748-9326/aae5d7
LUCSUS resepolicy: https://www.lucsus.lu.se/sites/lucsus.lu.se/files/lucsus_travel_policy.pdf
Социальные нормы
Bandura, A. (1925, 1977). Social learning theory. Englewood Cliffs: Prentice Hall.
Bator, R. J. m.fl. (2014). Promoting energy conservation with implied norms and explicit messages. Social Influence, 9, 1, 69–82. doi: 10.1080/15534510.2013.778213
Centola, D. m.fl. (2018). Experimental evidence for tipping points in social convention. Science, 360, 6393, 1116–1119. doi: 10.1126/science.aas8827
Chenoweth, E. & Stephan, M. J. (2011). Why civil resistance works: The strategic logic of nonviolent conflict. New York: Columbia University Press.
Dono, J., Webb, J. & Richardson, B. (2010). The relationship between environmental activism, pro-environmental behaviour and social identity. Journal of Environmental Psychology, 30 (2), 178–186. doi:10.1016/j.jenvp.2009.11.006
Falk, J. (2014). Samhället och barnaga – en rättssociologisk fallstudie om det samhälleliga genomslaget av förbudet mot aga av barn. Kandidatuppsats. Lunds universitet, Rättssociologiska institutionen, (RÄSK02). http://lup.lub.lu.se/luur/download? func=downloadFile&recordOId=4498975&fileOId=4498983
Goldstein, J. N. & Cialdini, R. & Griskevicius, V. (2008). A room with a viewpoint: Using social norms to motivate environmental conservation in hotels. Journal of Consumer Research, 35, 472–482. doi:10.1086/586910
Marshall, G. (2015). Don’t even think about it – why brains are wired to ignore climate change. New York: Bloomsbury.
Mortensen, C. m.fl. (2016). Trending norms: A lever for encouraging behaviors performed by the minority. Social Psychological and Personality Science, 10, (2), 201–210. doi:10.1177/1948550617734615
Nolan, J. m.fl. (2008). Normative social influence is underdetected. Personality & Social Psychology Bulletin, 34, 913–923. doi:10.1177/0146167208316691
Schultz, P. W. m.fl. (2007). The constructive, destructive, and reconstructive power of social norms. Psychological Science, 18, (5), 429–434.
Van Zomeren, M., Saguy, T. & Schellhaas, F. M. H. (2013). Believing in ”making a difference” to collective efforts: Participative efficacy beliefs as a unique predictor of collective action. Group Processes & Intergroup Relations, 16 (5), 618–634. doi:10.1177/1368430212467476
Van Zomeren, M. m.fl. (2011). Can moral convictions motivate the advantaged to challenge social inequality? Extending the social identity model of collective action. Group Processes & Intergroup Relations, 14 (5), 735–753. doi:10.1177/1368430210395637
Don’t Mess With Texas: www.don’tmesswithtexas.org
Interrailkort: https://www.svd.se/forsaljningen-av-interrailkort-spikrakt-uppat
Klimatriksdagen reklamfilm: https://www.youtube.com/watch?v=CZCI_VOqNU4
Rökförbudet 2005: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fler-gick-pa-krogen-efter-rokforbudet
Как использовать социальное давление
Ariely, D. (2009). Predictably irrational: The hidden forces that shape our decisions. London: Harper.
Dubois, G. m.fl. (2019). It starts at home? Climate policies targeting household consumption and behavioral decisions are key to low-carbon futures. Energy Research & Social Science, 52, 144–158.
Gneezy, U. & Rustichini, A. (2000). A fine is a price. Journal of Legal Studies, 29, (1), 1–17.
Goldberg, M. H. m.fl. (2019). Perceived social consensus can reduce ideological biases on climate change. Environment and Behavior, 1–23. https://doi.org/10.1177/0013916519853302
Lawson, D. F. m.fl. (2019). Children can foster climate change concern among their parents. Nature Climate Change, 9, 458–462.
Busskuren: https://singjupost.com/transcript-three-myths-of- behavior-change-what-you-think-you-know-that-you-dont-byjeni-cross-at-tedxcsu/
Privat brandbekämpning: https://www.theatlantic.com/technology/archive/2018/11/kim-kardashian-kanye-west-history-private-firefighting/575887/
Напугать и изменить
Ballew, M. T. m.fl. (2019). Climate change activism among latino and white Americans. Frontiers in Communication, 3. doi:10.3389/fcomm.2018.00058
Bourne, A. (2010). The role of fear in HIV prevention. Sigma Research. http://sigmaresearch.org.uk/files/MiC-briefing-1-Fear. pdf
Corner, A. & Clarke, J. (2017). Talking climate – from research to practice in public engagement. Cham: Springer International Publishing.
Doyle, J. (2011). Mediating climate change. Farnham: Ashgate.
Feinberg, M. & Willer, R. (2010). Apocalypse soon? Psychological Science, 22 (1), 34–38. doi:10.1177/0956797610391911
Ferguson, M. A. & Branscombe, N. R. (2010). Collective guilt mediates the effect of beliefs about climate change on willingness to engage in mitigation behavior. Journal of Environmental Psychology, 30, 135–142.
Gifford, R. (2011). The dragons of inaction: Psychological barriers that limit climate change mitigation and adaptation. American Psychologist, 66 (4), 290–302.
Gilbert, P. (2010). Compassion focused therapy. Hove: Routledge.
Harth, N. S., Leach, C. W. & Kessler, T. (2013). Guilt, anger, and pride about in-group environmental behaviour: Different emotions predict distinct intentions. Journal of Environmental Psychology, 34, 18–26. http://dx.doi.org/10.1016/j.jenvp.2012.12.005
Hulme, M. (2007). Newspaper scare headlines can be counter-productive. Nature, 445, 818.
Hultman, M. (2015). Den inställda omställningen – svensk energi och miljöpolitik i möjligheternas tid 1980–1991. Möklinta: Gidlunds.
Landry, N. m.fl. (2018). Learned helplessness moderates the relationship between environmental concern and behavior. Journal of Environmental Psychology, 55, 18–22.
Leach, C. W., Iyer, A. & Pedersen, A. (2006). Anger and guilt about ingroup advantage explain the willingness for political action. Personality & Social Psychology Bulletin, 32, 1232–1245.
Livheim, F., Ek, D. & Hedensjö, B. (2017). Tid att leva. Stockholm: Natur & Kultur.
Lowe, T.